💔
Höll på att blogga ett rätt så långt och väldigt öppet inlägg alldeles nyss men det va som om ödet kom och visade sig tydligt för mobilen dog. Och det finns inget utkast kvar sparat av det inlägget. Så jag tar det som att jag förmodligen ska låta bli att skriva det.
#familjenärallt
#minklippa
Älskade älskade älskade ni
Jag har ingen att bevisa ett jävla skit för förutom mina barn. Och när ni idioter nånstans på vägen har av nån jävla anledning missuppfattat det så gör inte situationen som redan ÄR kaotisk, ännu värre genom att motarbeta och anses vara dom enda med den rätta lösningen och inte ge utrymme för nån annans uttalande och kompromiss och sen lägger ALL skuld när nått går snett, på mig och bara mig, när det kommer gupp på vägen, kan man inte ta bort guppet, avlägsna det på nått sätt utan man tr. sig över det och med rätt metod kan man ta sig över det utan alltför mycket skada.
Jag tar på mig det ansvar jag vet att jag ska ta. En bit av kakan. Sen agera och göra rätt för sig utifrån det. Rätta till. Ta ansvar. Reda ut. Hamna på banan igen. Hela våra barn och jobba hårt på att få dom aldrig tvivla på personerna som är MOR och FAR för dom. Att dom för i helvete är förmodligen dom enda i hela jävla världen är dom som alltid är där och pålitliga. Och när jag i min livssituation just nu jobbar å kämpar så jävla hårt att jag nästan blir andfådd,att rädda relationerna som blivit skadade och återfå tilliten, så blir jag motarbetad och blir mer lr mindre kastad in i en jävla tornado och det ni inte fattar, är att barnen oxå dras in. Det är ingen jävla tröskel över till nått ljusare när dom blir inpräntade med sånt snack och på nått sätt skulle gå vidare i sitt liv utan snarare motsatsen. TYCK, tro, prata i en spegel, men håll käften inför mina barn. Ingenting blev bättre av det! Därimot har ju cirkeln slutit sig. Nu vet jag ju, mkt har fått sin förklaring. Nästan det mesta faktiskt.
Har byggt mina skyddsmurar runt mig och min familj mot just sånt här. Har lärt mig ett och annat på vägen hur jah ska hantera folk och vad jag ska släppa och vad jag ska ta itu med. Men den här smällen tog hårt. Och egentligen inte rakt i mig att jag mina känslor blev sårade eller att jag personligen tog illa upp. Visst, förnärmad blev jag allt, men det va ingenting imot min sympati för den här lilla älskade människan som jag såg en sån blick i jag aldrig nånsin sett förut. Jag blev fullkomligt handfallen. Jag dör hellre än att behöva få se det igen. Vem FAN säger så till ett barn som redan har det skapligt kaotiskt runt sig som det ÄR? Det är utom min kontroll. Jag skiter fullständigt i vad ni tycker, uppenbarligen är det ömsesidigt, men håll för fan käften om det. Att gå över gränsen är visst något endel inte alls förstår. Finns ingen gräns. Stoltheten och egot har bubblat över och detta skyddsnät ni anser är så viktigt, det är förgiftat och ni skulle aldrig nånsin kunna erkänna något snedsteg. Som om ni vore dom enda som önskar att skydda det sårbara i allt detta? Som om ni ska kasta skit på nån annan om en glipa kommer in i bubblan, tar inget eget ansvar, det är enklare och leka viktigpetter och vara bättre än alla andra? Att ge nån annan skulden för något man skulle kunna ta sin egen del i det hela för, det är ju uteslutet för en självsyn i situationen finns inte på kartan. Alla andra ser det. Alla andra lyfter på ögonbrynen. Det är inte hälsosamt det är fan ingen nyttig livsstil att lära ut.
G R Ä N S E R. Slå upp det.
Jag hatar det här. Jag har aldrig känt sån avsky i hela mitt liv. Har aldrig haft ett sånt krossat hjärta som nu.
...ändå var det förra inlägget jag aldrig hann publicera, något mer öppet om väldigt privata saker som säkerligen många kmr ha synpunkter ang, åsikter och kommentarer om dittan och fittan. Men alltså jag känner lite såhär, om det finns dom som själva anses vara så äckligt kloka och smarta, ändå har mage att kläcka ur sig saker som dom har, så kan nog jag blogga om vafan jag nu känner för. Det är inget som ändå skulle påverka en livskris eller påverka på nått annat sätt heller för den delen, som det som har sagts till en liten person och hur det har påverkat honom.
U think about that.
#familjenärallt
#minklippa
Älskade älskade älskade ni
woop woop!!
Då startar vi den gladaste följetongen igen om 30dagar :D happy happy! Haha förr i tiden vare nån som va minst lika glad som jag ang detta och kunde dras med att det gick minst en gång om dagen kanske två pga repris och även fick jag hela jävla bb-kanalen å glo på om jag ville. Haha! Shit vad spännande det ska bli och se om jag kan värva denna loverboy of mine oxå, det går efter ett tag.. det är tur att vi hatar Paradise Hotel lika mkt iaf för DÄR har vi ngt som vore knepigt att komma överens om. Lol
Idag blire att åka in till örebro stad. Träffa min advokat. Där har vi en mening jag inte trodde jag skulle säga såhär :D inget man gör vardagligen.. vardagligt..? Ja just
Sen laddar jag upp för helgen. Vankas en viss födelsedag och mina älsklingar kommer. Wouldnt have it in any other way.
we will always have summer 2015
Det är helt jävla sjukt hur skallen drar tillbaka till just då. Vi kommer alltid att ha då. Den där lilla stunden. Jag kommer ha väldigt svårt att acceptera ngt annat lr att det aldrig skulle finnas en chans för round nr 2. För det där kan inte ha varit nån fucking game over. Oavgjort. Its a tie. En stund. Det kan jag leva med.
Har varit en lite halv lång dag.. yrat runt som en höna. Mest till torghallen och hem :p men den drar sig till sitt slut och jag har min loverboy hemma igen, tänt så många ljus i lgnhtn att det nästan borde finnas en skylt för ökad risk för brand... brasa nu hade ju suttit kalas, man märker att sommaren drar sig undan ännu mer, kylan i luften å kylan i lgnhtn!? Just shoot me now.. vakna till kyla på morgonen är inget att hoppa högt för. Plus att jag känner lite smak av bitterhet. Bitterhet att vi faktiskt har varit väldigt oförskämt otacksamma för denna sommar som vi haft. Inte utnyttjat den till sin fullo som vi kanske kunnat göra. Mer än det som vi gjorde.
Har för övrigt haft en fantastisk sommar det som utnyttjats av den :) kommer alltid ha min första sommar 2015 i Askersund att minnas enda från våren när sommaren tippa in på tå minns jag, vi har haft våra galna dagar, kvällar, nätter. Sen kommer jag ha min allra första människoförstörande stund att jobba med hela livet som är kvar att försöka sudda ut så mkt som jag kan.
We will always have..
our moment.
Kinda feels like hope
it will shine clear one day
to the yestarday we forgave..
helt obegripligt, jo tack.. jag kan bli helt jävla obegriplig på mig själv när jag inte kan stänga av det.
we will always have summer 2015. Bitch spootch
heartbreak change people
