Inte bloggat på hur länge som helst... Men nu så... När jag för allt i världen inte kan somna. Ryggen tar väl typ 90% av den förtjänsten men resten är i huvudet som gnager och tynger oxå ganska ordentligt nu. Jag har för första gången på evigheter tagit en sak på ganska tungt sätt men mest för HUR jag fått det framfört till mig. "Jag sa ju förut....dittan å rittan å snippan...." Bla bla bla! Efter den gången verkade ändå inget seriöst från ditt håll. Angående det.  Det skedde lixom ändå ingen förändring direkt. Jag gjorde misstaget att tro att denna person står på samma plats som jag. Å tänker faktiskt SKITA i det, men tji fick jag!!!! Är jag inte värd att ens träffas å få det sagt till mig? Sms räcker långt för min del, ska fan krävas mkt innan jag börjar tycka sms inte är "ok"... Vid vänskapsband som står lite på spel däe kan jag faktiskt tycka att man ska prata med varandra.... Annars såras ju banden ännu mer. Och från mitt håll blev det lite så. Att sättet du tyckte va rätt för dig, sågades rätt rejält av mig. För själva grejen i sig är inte så mkt att diskutera fast vi ser på de olika men tycker lika ändå hur det nu ska vara begripligt, för det ÄR som det ÄR just nu och locket var tvunget att bli lagt på litegranna, men jag tar hellre raka öppna kort än ihopruffsat och ihopskrynklat sådär. Jag är inga jävla myndigheter som är här för att bedöma å utreda och bestämma åt dig så så så och så, den den den den å den är ok, osv osv osv. Vi sitter i samma jävla gungande båt i ert väldigt stormigt hav och vi har precis samma önskan om hur resan ska sluta. Och när med för den delen, ändå känner jag mig så förbannat särbehandlad av dig. Som en häxa på medeltiden. Utpekad, utbuad. "Du är för dålig för mig". Nu skulle jag inte vara sån nä just det ok då. Men jag råkar bry mig OM dig! Precis som jag sa. Skrev. Fick ju knappast chansen att ens få tro om vi istället kunde ses å prata om allt. Även om jag trots det faktiskt ändå fattar att det inte skulle förändra något. Men det skulle ändå inte göra mig ledsen över det på samma sätt å jag skulle ju definitivt inte sitta mitt i natten å blogga om hur nertrampad jag känner mig. Jag är fan ledsen men det är nåt jag tagit väldigt illa vid mig. Inte ens våra egna tjänstemän i samhället har behandlat folk så. Du fattar väl inte själva grejen å vafan jag är en sån känslig jävla gnällspik, "det är ju bara tillfälligt", eller är jag helt åt helvete å cyklar? Ja nästan hoppas det. För har jag rätt kan jag faktiskt säga såhär att - ja, det kmr avslutas för bådas del, å dååååååå äre fritt fucking fram yaaaay hurra? Hallsbergsfolk låter inte saker glida förbi så lätt jämt, vi vill ju inte att ngt dyker upp igen å att ja får ett till jävla sms från dig! Om du läser det här inlägget vet vi ju att ja inte kmr få ngt mer sånt sms, men hade kunnat, du verkar inte ha ens lite inbyggt i huvudet att det va att trampa på tårna litegrann faktiskt. Att du inte kunde läsa orden du skrev att det skulle vara menat till en jävla soc kärring eller något, du kanske kände dig bättre å lite lättare men det gjorde fan inte jag. Å jag är ju inte dummare än att ja fattar själva "utbytningen". Vissa är ok. Vissa inte. "Men herreguuuud att han kunde....." Hahahahahha jag dör nog lite.. Jag kan ju inte annat än att se saker framför mig. Jag känner ju dig å jag vet faktiskt när du blir uttråkad. Och vem fan vet hur länge allt ska hålla på? Finns värre folk. Som vi inte satt åt sidan. För att det ska se "bra ut". Ska vara trovärdigt oxå.