Jag har ingen att bevisa ett jävla skit för förutom mina barn. Och när ni idioter nånstans på vägen har av nån jävla anledning missuppfattat det så gör inte situationen som redan ÄR kaotisk, ännu värre genom att motarbeta och anses vara dom enda med den rätta lösningen och inte ge utrymme för nån annans uttalande och kompromiss och sen lägger ALL skuld när nått går snett, på mig och bara mig, när det kommer gupp på vägen, kan man inte ta bort guppet, avlägsna det på nått sätt utan man tr. sig över det och med rätt metod kan man ta sig över det utan alltför mycket skada. 

Har byggt mina skyddsmurar runt mig och min familj mot just sånt här. Har lärt mig ett och annat på vägen hur jah ska hantera folk och vad jag ska släppa och vad jag ska ta itu med. Men den här smällen tog hårt. Och egentligen inte rakt i mig att jag mina känslor blev sårade eller att jag personligen tog illa upp. Visst, förnärmad blev jag allt, men det va ingenting imot min sympati för den här lilla älskade människan som jag såg en sån blick i jag aldrig nånsin sett förut. Jag blev fullkomligt handfallen. Jag dör hellre än att behöva få se det igen. Vem FAN säger så till ett barn som redan har det skapligt kaotiskt runt sig som det ÄR? Det är utom min kontroll. Jag skiter fullständigt i vad ni tycker, uppenbarligen är det ömsesidigt, men håll för fan käften om det. Att gå över gränsen är visst något endel inte alls förstår. Finns ingen gräns. Stoltheten och egot har bubblat över och detta skyddsnät ni anser är så viktigt, det är förgiftat och ni skulle aldrig nånsin kunna erkänna något snedsteg. Som om ni vore dom enda som önskar att skydda det sårbara i allt detta? Som om ni ska kasta skit på nån annan om en glipa kommer in i bubblan, tar inget eget ansvar, det är enklare och leka viktigpetter och vara bättre än alla andra? Att ge nån annan skulden för något man skulle kunna ta sin egen del i det hela för, det är ju uteslutet för en självsyn i situationen finns inte på kartan. Alla andra ser det. Alla andra lyfter på ögonbrynen. Det är inte hälsosamt det är fan ingen nyttig livsstil att lära ut. 

G R Ä N S E R. Slå upp det.

Jag hatar det här. Jag har aldrig känt sån avsky i hela mitt liv. Har aldrig haft ett sånt krossat hjärta som nu. 

...ändå var det förra inlägget jag aldrig hann publicera, något mer öppet om väldigt privata saker som säkerligen många kmr ha synpunkter ang, åsikter och kommentarer om dittan och fittan. Men alltså jag känner lite såhär, om det finns dom som själva anses vara så äckligt kloka och smarta, ändå har mage att kläcka ur sig saker som dom har, så kan nog jag blogga om vafan jag nu känner för. Det är inget som ändå skulle påverka en livskris eller påverka på nått annat sätt heller för den delen, som det som har sagts till en liten person och hur det har påverkat honom. 

U think about that.