Ibland förstår jag inte ens hur vi lyckas hamna i sånna här situationer, känns som någon förbannelse som aldrig kommer att brytas. Men på nått sätt lyckas man alltid lösa det, iaf för stunden, för ett tag, då är allt bra igen. Men sen vet man innerst inne att det kommer att bli likadant igen, att det aldrig tar slut. Aldrig kan allt vara bra och vara bara som det är. Värsta är ju oxå att man vet, man vet att dom förjävliga stunderna väntar en...

Förstår inte. Fattar ingenting.


Nu är det sommar och jag börjar strunta i det som faktiskt kanske är rätt så viktigt just nu. Vill kunna slappna av, men det går inte så bra jämt. Den 26 får jag semester, den 27 juni ska jag fan klippa mig och den 30 juni kommer kusinen :) det är dom tre sakerna jag vet händer i juni. Jag vill inte bry mig om mer saker. För fan!

Haha, kollade på Hemsökta hus igår kväll/natt ^^ aldrig mer! Aldrig en liten noja när man skulle sova sen. Haha! tur att man var trött och somnade på en gång när man stängde av tvn :D

Dags att springa iväg snart. Jobba två veckor till, sen ledig :D iaf en vecka! Haha.