Jag blir galen på det här. Fyfan. Man glömmer lätt bort hur humöret växlar när man inte sover hela nätter. Har inte sovit en hel natt på flera månader. När jag var gravid enda från vecka 30 ungefär så gick jag upp minst 2 ggr varje natt för att kissa, sen resten av alla jädrans jobbigheter när man skulle försöka sova bra orkar jag inte ens dra upp. Sen när man slipper allt det ska det ammas, byta blöja och har man lite tur så kanske bebisen är vaken halva natten effter det oxå! Jippi! Nä, Celwin är inte mkt för att vara vaken men det händer ju och det finns inte mkt man kan göra förutom att gilla läget och försöka natta om honom igen vilket funkar bäst med en patte i munnen på honom :P

Jag tycker det är mysigt att amma och gör hellre det än ger ersättning även om jag måste göra det ibland, men vilket som, avbyten sömn är inte roligt, speciellt om man har en till 2 åring som oxå kräver mkt energi om dagarna och man ska försöka vara med och vara pigg och ha tålamod och allt sånt. Vissa dagar, som idag, vill man klubba ner sig själv. Det är en vetenskap att komma på en bra balans alltså. Det tar kraft och många dagar sugs musten ur en. Vissa dagar vill man bara beklaga sig och är på sånt pisshumör att man kan förpesta en hel armé. Men men. Sånt som hör till, eftersom dom dagarna det är bra, det är dom dagarna som väger upp mest och det är dom dagarna man minns mer, därför man glömmer bort sånna här saker, att det kan vara så kämpigt att te x inte få sova hela natten. Men det dröjer nog inte länge till innan Celwin börjar sova hela natten. :)

Idag var vi och hämtade en sulky åt Gabriel ända bort i Garphyttan. Världens ände alltså. Och vi som nästan inte hittade rätt väg. xD pinsamt.

Jonas har tage med sig Gabriel ut en sväng nu bort till ica, jag ska försöka ta en powernap här med Celwin.