Sakta men säkert har jag nu börjat stapla leksaker i sovrummet som dom inte längre (ialla fall ett tag) får leka med. Bråka om. Tjuta om. Kasta runt med. Skada sig av. Ja ni fattar, till slut tar det stopp i mina stackars öron och mitt stackars huvud. Just nu står bilbordet och dom två små stolarna och både cykeln och bilen. Ni vet sånna där som man har inomhus som dom åker runt på, i plast. Synd att jag inte har lås på dörren, för mitt sovrum är under ständig attack från dom, dom vet att det är totalt off limits att hoppa runt i sängen och allra minst dra upp saker och då oftast bilen och cykeln upp i sängen, men på ngt vis är det ju det allra roligaste man kan göra.

 

missförstå mig inte, jag är evigt tacksam för att mina ungar är friska och att dom faktiskt är såpass trygga i sig själva och med varandra, jag har riktigt fina kids, dom är ju ju ändå en stor del av livscirkeln som får livet att snurra på lixom och idag fick dom vara hemma från dagis båda två och leka skiten av sig med varandra och driva mamma till halvt galenskap för det är tisdag och pappa vecka för Gabriel börjar idag. Suga ur all kärlek man bara kan för i veckan har jag bara en av två hemma. Det känns..

 

Nu ska jag snart ta och dra på ett avsnitt av Mia och Klara  (http://www.youtube.com/watch?v=w5yTT6GpFQ4 och försöka komma på vad vi ska hitta på idag här på förmiddagen.. verkar jättekallt ute :/ tips?

 

 

Btw.. igårkväll läste jag ut Mias bok Dyngkåt och hur helg som helst, hon är ju rena geniet den kvinnan!! Så jag började på att lyssna på Avig Maria som jag laddat hem som ljudbok i telefonen. Underbart. Hon sprider så jävla mkt stark energi och inspriation till LIVET!! Efter ett par dagars läsning ur hennes bok som var en smal pocket format så är det som att ngt i huvudet har vänt och att hon via den hjälper en och en annan morsa i Sverige med att kunna hantera livet och tankar kring familjelivet och familjesynen. Hon är ett geni.