denna gång helt andra tankar som surrar....

 
...än sist... jag mår så mkt bättre idag än då. Känns så långt borta men ändå kan jag fortfarande känna smärtan jag kände just då och bara gråta mig lycklig över att vägen vände tillbaka på något vis..
 
Nu ska jag hämta Celwin ponken...
 
Peace


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

agnieszka

Mitt i kaoset men det är så jag driver det

RSS 2.0