Samma knas varje dag

Detta väder. Nästan outhärdligt. Nästan. Men vadå, som att man har ett val... Nej, inte jag faktiskt så har jag ju inte det. Bara blickar fram mot sommaren. Varje dag som går vet ni :) 
Och endel dagar, dom kan gå dödligt sakta. Kan man gå så sakta att man nästan går baklänges? Eller så inser man att man står still.... Perfekt. Inte så ;-)



Saknar det där håret. Det var ja bra stolt över., givetvis ändrade jag på det. Kan ju bli ännu bättre? Det där syndromet kan vissa helt enkelt bara inte rymma ifrån. Vissa lixom bara helt naturligt är så. In till benmärgens cellrötter. 


Älskade hjärtan. :)


Monopolnissen å jag hälsade på hos Jörgen. ;)


Min store hjälte var hos mormor i helgen. Han är min stora idol. Min fina pojke. Försök å älska mer än jag älskar pojken på bilden här... Försök ni... 


Peace ya"ll fuckers


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

agnieszka

Mitt i kaoset men det är så jag driver det

RSS 2.0