Har ni sett och varit nere i helvetets djupaste grotta?

Blivit helt bestulna på livet, glädjen, allt du har och hållit kärt, av en äcklig gestalt även kallad missbruk?

Det har jag. Först hade jag lyxen som många andra ngt kallat ett VAL. Efter ett tag hade jag inte de längre. Det upptäcker man inte förrän det är försent. Så inåthelvete försent när allt rasat som en stor hög tegelstenar rakt på en. Och man får sakta med smärtan i kroppen som skriker, plocka bort, en åt gången... Sorgen har sköljt över mig.Sorg storm. Men jag inväntar otåligt de ljusare dagarna. 

Över fler än mig som drabbades. Ordet förlåt har nog blivit uttjatat. Men jag skulle kunna hugga av min högra arm, ge allt jag har, för att återställa allt. Till det som var. Innan allt. Innan helvetet kom och plundrade. Då var det som det skulle. Idiot till mig själv, insåg inte det förrän det var försent. 

Och det sjukaste av allt är, att jag kan självömka hur mkt jag vill, men största delen är inte den utan hur jag fick andra att må. Det kan få en att gnaga sig genom betong lovar jag. 

 

Se det lite från ett annat synsätt... man kan ju bara klättra upp härifrån.. botten is nådd :P